Oj oj vad bra med ångervecka! Att kunna känna efter och verkligen veta om det är något att ha.
Jag behöver det! Fast med en liiiten twist … Ånger ÅR! Herregud vad bra det hade varit!
”Hej, jag behöver lämna tillbaka den här kroppen. Den är inte vad den skulle vara.”
”Svaga kanter. Bristningar där den varit uttänjd. Färgskiftningar i allt från likblekt till lila, hjälper inte att bleka eller lägga i färgpigment heller.”
”Ja, sedan passar den helt enkelt inte mig längre när det är själva formen. Ibland är den för liten, ibland för stor.”
”Tycker den tappat sin elasticitet! Hjälper inte alls med kallt vatten som utlovats för många år sedan. Dåligt!”
”Tilläggas bör att den ser väldigt sliten ut, men det går att åtgärda med diverse medel.”
”Gångjärnen behöver smörjas. Gnisslar och har även börjat hoppa. Måste vara ett generalfel! Så var den inte då den var ny”
”Har upptäck ömma punkter också. Ja … faktiskt flera stycken”
”Var?”
”Tja, lite svårt att svara på, men ärligt talat mest överallt.”
”Jag HAR tagit hand om den!”
”Var väl en period den fick klara sig med enbart lite fortgående skötsel…”
”Men har genom åren skött den väl, varit ute mycket i frisk luft och även genomgått stora tester”
”Jag byter in den mot en ny tack”
”Ingår huvuddatorn då?” Bättre begagnad?”
… ”Kör till!”
Sedan skulle jag hoppa, skutta och hjula heeela vägen hem hahaha!
Våga skratta åt dig själv och alla tokigheter det för med sig att vara kroniskt sjuk.
Det går inte alltid , inte de där dagarna när allt är svart och hela kroppen skriker av smärtorna.
Inte heller de dagarna när okänsliga och oförstående människor häver ur sig sårande saker.
Men alla andra dagar!
Det blir lättare då.
tigernimig.com 
Utan humor, även den sjuk skulle jag nog inte överlevt. Jag har i många år ställt mitt elände till kropp i ett hörn och bara lämnat den där, huvudet ständigt under armen, det gör ont härs och tvärs, den yrslar sig, den vill svimma, den lägger sig stundtals ner redan vid lunch och sover den sjukes tunga sömn resten av dagen. Inte ett dugg styr jag över mer än möjligen min sjuka humor och oftast glada humöret, efter många år har väl tålamodet blivit härdat och tackar ödmjukast för att jag trivs i mitt hem. För det är hemma jag håller mig.
Kram på dig systra mi!
GillaGilla
Humorn är befriande, i alla lägen. Både den vanliga och den sjuka 😉
Tillvaron blir lite lättare helt enkelt, även om det så bara handlar om några sekunder.
Kram tbx 😊
GillaGilla
🙂
GillaGilla